Pelle Wessman

A-kassans värld är relativt ny för mig - det dröjde länge innan jag blev medlem i en, men i takt med att regeringen gjort att också sjukdom kan leda till arbetslöshet och i takt med att jag själv började fundera på om det kanske var dags att utforska alternativa yrken så kändes a-kassa som en allt bättre idé.

När jag slutade på Flattr och fick ett två veckor långt glapp mellan det och att min universitetskurs började så tänkte jag att det kunde vara en bra idé att sticka in huvudet på Arbetsförmedlingens kontor och göra mig till en aktiv del av ett system som jag kanske skulle kunna behöva nyttja vid ett eventuellt längre glapp någon gång i en framtid, vid avklarade studier eller så.

Det fanns dock ett litet krux: Som många webbutvecklare har jag ett eget företag som jag i varierande grad gör frilansarbete via. Innan min tid på Good Old var det min heltidssysselsättning, men blev därefter en bisyssla.

Krux nummer två: När jag gick från Good Old till Flattr så hade jag väldigt mycket opensource-projekt igång och annat som tog upp mycket fritid. När jag började på Flattr tog jag mig därför en funderare och konstaterade att jag nog hellre skulle vilja ha mer tid än mer pengar så att jag faktiskt skulle kunna hinna med såväl ideellt opensource-arbetet som att ta normal helg med allt vad det innebär. Därför blev det att jag bara jobbade 80% på Flattr och 80% är det ju även många andra webbutvecklare som jobbar.

Och i dessa två krux ligger problemet. För när jag väl efter många om och men lyckats ta tag i och klura ut hur alla arbetsgivarintyg för företagare ska fyllas i och tror att det svåra är över och att a-kassan kommer att glida igenom fint och snyggt så dyker byråkratin upp och trycker sitt fula ansikte upp i mitt.

Kan jag ha en bisyssla när jag jobbar 80%? Nej - bara om jag jobbar 100%.

Okej - smått problematiskt - vilken är vägen ut nu då? Jo, jag kan lägga mitt företag som “vilande” dvs helt enkelt sluta jobba i det under arbetslöshetsperioden - så jag lägger helt enkelt ner alla mina verktyg under två veckor och så är allt lugnt? Nja, det är inte bara två veckor utan under hela min studietid för till skillnad mot allt annat man gör under sin studietid som a-kassan generellt sett inte bryr sig om så bryr de sig om ifall jag jobbar i mitt företag när det inte är klassat som bisyssla - för om så jag bara jobbar en enda minut så slutar mitt företag att klassas som vilande och därmed kan det inte klassas som så igen förrän 5 år efter det att det senast gjordes det - vilket innebär att om jag skulle studera i mindre än 5 år (vilket väl är högst troligt) och därefter skulle behöva a-kassa i en månad eller två i väntan på ett jobb - ja då kommer jag att tvingas lägga ner mitt företag eftersom att jag inte kommer att kunna lägga det som vilande igen. Så bara för att jag inte jobbade 100% och därmed inte kan få min bisyssla klassad som bisyssla så kommer jag att spärras från att extraknäcka i mitt företag under min studietid om jag vill fortsätta att få a-kassa efter den - byråkrati i ett nötskal. (En byråkratiskt regel jag redan (omedvetet) brutit mot)

Så - det liv som jag och många andra webbutvecklare lever med idag är alltså inte så kompatibelt med vårt sociala skyddsnät. Skyddsnätet kan inte riktigt ta höjd för den flexibla bransch vi jobbar inom, vilket känns fel då den flexibiliteten nog är här för att stanna och nog lär spridas till allt fler branscher.

Alla borde omfattas av ett socialt skyddsnät och människor borde inte skrämmas från att testa nya jobbkombinationer i sitt arbetsliv - att människor vågar testa nya saker öppnar möjligheten för att finna bättre lösningar som ger oss alla en bättre framtid - att exempelvis frivilligt kunna testa sex timmars arbetsdag redan idag som ju 80% arbetstid innebär - det är väl mer av en möjlighet för samhället än en fara?

Skyddsnätet borde utökas så att det omfattar alla, men frågan är ju hur? Det är en svår fråga utan något givet svar - men i mitt tycke är just detta något som gör tankar som medborgarlön väldigt intressanta. Medborgarlön omöjliggör bidragsfusk och därmed undanröjer den myndigheters anledning att misstänkliggöra egenföretagare - om bidraget inte baseras på jobbad tid så måste man heller inte exkludera de vars tid inte går att räkna - och det öppnar upp för alla att forma sitt arbetsliv så som de vill utan att behöva kapa skyddslinan i processen.